Just Kids!

Helt ärligt så visste jag nästan ingenting om Patti Smith innan jag började läsa Just Kids. Första gången hon fick ett ansikte för mig var när First Aid Kit framförde hennes låt "Dancing Barefoot" på Polar Music Prize-galan 2011. Men efter att ha läst denna fantastiska memoar vet jag i alla fall lite om hur hon var och hur hennes och Robert Mapplethorpes konstnärsskap tog världen med storm.

I Just Kids får man lära känna Patti Smith innan hon blev känd. Hon beskriver vägen mot framgång, de motiga återvändsgränderna och de överraskande lyckostunderna. Livet under 60-och 70-talet i det fattiga bohemlivet på Manhatta var svårt och man fick kämpa hårt för att göra sig sedd. Hon beskriver även relationerna till människorna omkring henne, till rocklegender, stora poeter och nära vänner. Det känns trovärdigt och kärleksfullt. I fokus ligger Pattis vänskap och kärleksrelation till Robert Mapplethorpe och man får följa deras vänskapsutveckling från de första mötet ända in i döden. Tillsammans utvecklar de varandras konst och musik, samtidigt inspireras de av många andra människor. Främst när de bor på det mytomspunna Chelsea Hotel i New York tillsammans med andra konstnärer, poeter, författare, fotografer och musiker.

Det märks att Patti Smith är en duktig skribent och poet. Språket är vackert och avancerat med svåra beskrivande ord och händelser. Hennes berättelse berättas även på ett sätt så att de som inte tidigare visste något om henne absolut kan fångas av historien och beröras. Det här är verkligen en läsvärd memoar, inte bara för den fantastiska berättelsen utan också för de fina personporträtten och fotografierna i boken!