Gästbloggare: Boknea!

Linnea bloggar på Boknea och är en äkta Doctor Who-älskare. Denna månaden gästbloggar hon här på Tonårsboken om det bästa med serien och varför just du borde bli ett Doctor Who fan! 

“I am the Doctor”

“Doctor Who?”

Doctor Who. Om du inte råkat leva under en sten eller bara hållit dig inom Facebooks trygga men icke-kulturella gränser hela året så har du nog stött på titeln Doctor Who någon gång under ditt internetsurfande. Men kanske har du inte riktigt förstått vad det är för något, och kanske tror du som jag trodde - att det är någon dokumentärserie om typ anonyma doktorer (???). Men jag lovar dig att Doctor Who är något bättre än så, Doctor Who är en tv-serie om en jättegammal alien som reser runt i tid och rum.

För att förklara mer utförligt: Doctor Who är en brittisk sci-fi-serie som började sändas i Storbritannien 1963 (så coolt, jag vet), höll på till 1989, blev en film 1996 och har fortsatt som tv-serie igen sedan 2005. De flesta som tittar på serien nu tittar på den från 2005, men såklart är du lite extra cool och mer “äkta” fan om du sett Classic Who (den från 1963) också (jag har försökt, det var rätt tråkigt). Lite kort handlar Doctor Who om the Doctor, en ca 700 år gammal Time-Lord som gillar att resa runt i tid och rum med sin kompanjon (oftast en snygg ung brittisk kvinna). De råkar ut för olika äventyr och räddar jorden lite då och då.

Så funderar du på att se Doctor Who? Jag vet att du kommer älska det om du ...

… älskar science fiction, men inte så hard-core. Typ low-fat-sci-fi med en nypa fantasy och ett kryddmått cheesyness. Att du gillar rymden och allt sånt där, men är inte intresserad i all vetenskap kring det.

… är karaktärsdriven. I DW (fast mest under RTDs tid) lär vi känna karaktärerna otroligt väl. De är genomtänkta, har styrkor och svagheter och de visas alla som egna fantastiska individer. Doktorn själv visar sig mer och mer komplex genom serien och hans karaktärsutveckling är något av det coolaste jag sett.

… vill glädjas över hur fantastisk du och alla andra människor är. Det finns något sorts
människohyllande i DW om hur fantastiska människorna är. The Doctor, i egenskap av alien, ser både människans styrkor och svagheter, och älskar dem alla.

… gillar när det är lite klurigt och mystiskt.

… vill se riktigt häftiga avsnitt om till exempel ängelstatyer som kan döda dig när du inte tittar på dem eller ett bibliotek som tar upp en hel planet (ja jag spelar på era bokälskartrådar för att få er intresserade).

Så alltså ärligt talat undrar jag varför du fortfarande sitter och läser det här, du borde vara på desperat jakt efter första säsongen av Doctor Who. Så fixa första avsnittet och börja titta. Don’t turn your back, don’t look away and don’t blink, because it’s so damned good. Jag vet att du kommer älska det. Allonz-y!

Cloud Atlas - boken!

Cloud Atlas var vårens största bioupplevelse för mig. Efter att jag sett den kunde inte tänka på något annat än alla berättelser och livsöden som vävdes samman över en tidsperiod på flera århundraden. Eftersom jag inte kunde få nog bestämde jag mig för att läsa den 530 sidor långa boken på engelska. Nu är jag halvvägs igenom och tänkte ge er en liten rapport. 

För er som inte sett filmen (se den!) är det sex separata historier. Allt från en ung affärsman på 1800 talet som hamnar i ett äventyr mitt ute i stilla havet. Till en grävande journalist som blir utsatt för modförsök i jakten på bevis för en story. En man som blir inlåst på ett ålderdomshem, en framtida konstgjord slavflicka som rymmer för att kämpa på rebellernas sida mot regimen och så fortsätter det. Helt olika berättelser från helt olika tidpunkter i historien och framtiden.

Boken är något helt annat än filmen. Det är samma historia, samma karaktärer men (hittills) inte exakt samma kopplingar. Filmen hoppar mellan de olika berättelserna så att det hela tiden är spännande. Boken kräver dock mer tålamod, engelskan är inte den enklaste, speciellt inte när språket är så detaljrikt. Även om det tar tid och läsa så älskar jag det jag läser. Varje berättelse är uppbyggd på sitt eget sätt. Den ena är skriven som en dagbok, en annan som ett brev och en tredje som ett förhör. Detta har de valt att behålla i filmerna och det gör igenkänningen extra stark. 

Jag önskar att jag fått chansen att läsa boken på svenska innan jag såg filmen. Att jag fått chansen att i lugn och ro upptäcka den här berättelsen och ta boken till mitt hjärta på samma sätt som jag gjorde med filmen. Om man verkligen får den chansen tror jag att boken kan bli en storfavorit. 

Om en film var en bok: Star Wars

Jag älskade Star Wars långt innan jag visste hur nördigt det var, och jag älskade det ännu mer när jag sedan förstod det. Star Wars är lite som filmernas Harry Potter. En banbrytande historia med som bara lockar en viss grupp, den grupp som verkligen förstår det fantastiska och genialiska i hela idén. Jag har aldrig läst en science-fiction bok som motsvarar en film som Star Wars. En bok där olika planeter, folk och styren beskrivs som länderna i en fantasyroman. En bok där det goda slåss mot det onda, hemligheter kommer upp till ytan och där huvudpersonerna alltid är nära döden men mirakulöst lyckas överleva i sista stund.

Om Star Wars hade varit en bok skulle den vara så detaljrik att förrådet med nördfakta aldrig skulle ta slut. Mitt pocketexemplar (med baksidetexten skriven snett som i filmens inledning) skulle vara slitet i kanterna med tiotals hundöron vikta vid mina favoritscener. Science-fictionromanen har aldrig slagit helt igenom hos den stora publiken. Men om en bok som Star Wars fanns är jag övertygad om att mer sci-fi romaner än deckare skulle fylla topplistorna.

Cloud Atlas

I februari är det premiär för filmen Cloud Atlas. Redan första gången jag såg trailen kände jag att det här kommer vara en sådan episk storfilm jag inte kan låta bli att älska. Den innehåller kända skådespelare som Tom Hanks och Halle Berry och handlingen hoppar mellan olika tidpunkter och världar. Eftersom den är gjord av skaparna bakom Matrix, som råkar vara en av mina favoritfilmer, är förväntningarna extra höga.

Varför jag skriver om filmen här på bloggen är för att den baseras på en bok av David Mitchell.  Jag har nu blivit väldigt sugen på att läsa Cloud Atlas som boken heter. Kanske för att den blivit en super hypad bästsäljare med lovordande recensioner och ska bli film med några av Hollywoods främsta skådisar. Eller för att det råkar vara en science-fiction/fantasy av det slaget jag bara älskar. Jag kan tänka mig att en femhundrasidors tegelsten som den skulle passa bra under lovet. Missa inte trailen här nere, eller den fem minuters utökade trailer ni hittar här!

Jakten på Wondla

Jag läste de första Spiderwick böckerna i mellanstadiet och tyckte att de var bra, men lite väl korta och lättlästa för mig. Nu under de senaste månaderna har jag återupptäckt Spiderwick författarna. Jag har läst den grymt spännande boken Den vita katten av Holly Black, som fått mig att vilja läsa mer av henne. Och så är det Diterlizzi, den populära amerikanska illustratören och författaren som nu kommit ut med Jakten på Wondla. 

Som i Spiderwick är språket ganska lättläst, men tunn är den verkligen inte. På nästan 500 sidor får man följa Eva Nios jakt efter Wondla och tecken efter andra levande människor. Det är en spännande bok med mycket action och mysterier. Till skillnad från Spiderwick tror jag att jakten på WondLa kan passa många fler. Detta är en bok alla fantasy/sci-fi älskare skulle kunna gilla oavsett ålder. Alla illustrationer i böckerna gör inte historien mer barnslig utan snarare mer interesant. 

Det finns även specialeffekter (likt de i antologin Annorlunda) där vissa illustrationer fungerar som nycklar för hemliga inslag som finns på hemsidan WondLa.com. Jag har inte provat detta ännu men får kanske ta och göra det i kväll! 

Ny spännande Sci-Fi i höst

Igår fick jag en bok på posten.

Det var "Jakten på WondLa" en bok som jag aldrig hört talas om tidigare.

 Den är skriven av Tony Diterlizzi, som skrivit och illustrerat Spiderwick tillsammans med Holly Black.

Boken var full med spännande illustrationer som genast väckte min nyfikenhet. 

Så här står det på baksidan: 
Om sanningen ska fram har Eva Nio under sitt 12-åriga liv inte träffat någon annan människa. Hon har levt hela sitt liv i en underjordisk värld där en robot, Modr, tagit hand om henne, och varit som e´n mor för henne.. Men saker ändras drastiskt när Evas underjordiska boning brutalt förstörs och hon tvingas fly för sitt liv. 
Hon upptäcker snart att hon verkar vara den enda människan på denna främmande planet. Eva sätter sitt hopp till en bild hon hittar föreställande en flicka, en robot och en människa med texten WondLa. Hon ska hitta WondLa. Men på sin väg kommer hon att möta både fiender och vänner, de mest konstiga varelser och underliga landskap. 
Och jakten har bara börjat ….


Verkar ju sjukt bra! 
Recension på den kommer senare i augusti.

I am number four - Filmrecension

I am number four handlar om John Smith som är utomjording, han kom till jorden tillsammans med nio andra ungdomar när deras planet Lorien förstördes. John ser ut som en människa, beter sig en människa men han har krafter som en människa inte har. Nu har modagorians, de som förstörde Lorien hittat till jorden och letar efter de nio som överlevde som är enda hindret för dem att ta över jorden. De måste döda alla i en speciell ordning.

Nummer ett dödades I Malaysia.
Nummer två i England.
Och nummer tre i Kenya. 
John är nummer fyra, han står på tur.

En film som är otroligt sevärd! Jag och kompisarna blev helt tokiga, vi kan inte sluta prata om den eller sluta spela upp vissa scener ur den. Gillar man de lite verklighets baserade sci-fi filmerna ska man absolut se I am number four. Jag fastnade verkligen för filmen för den innehöll nästan allt, ibland skrattade man och i nästa sekund satt man på helspänn. Det blir ju inte sämre av att den snygga Alex Pettyfer (han jag tycker ska spela Peeta i hungerspelen) är huvudrollen John.

Något som är ännu bättre är att I am number four är från början en bok av pseudonymen Pittacus Lore. Boken låg etta i 7 veckor på The New York Times lista för de mest sålda böckerna för barn och ungdomar. Den finns inte på svenska och jag vet inte om det är något förlag som köpt rättigheterna för den än men kommer den ut så tvekar jag inte på att kommer finnas i min bokhylla. Uppföljaren kommer den 23 augusti 2011 och det är planerat att det ska bli en serie på sex böcker.

Här kan man läsa delar av boken på engelska och här är trailern.

Ful eller snygg - en mellan bok

"Ful eller snygg", andra delen i serien om framtidssamhället där alla människor oppereras till snyggare och ytligare personer. Storyn är smart och en av de bättre ungdomsdystopierna om ni frågar mig. Men "Ful eller snygg" kändes lite väl mycket som en mellan bok.

Tally har äntligen blivit Snygg! Hon har den perfekta pojkvännen, är medlem i ett coolt gäng och hon och Shay är bättre vänner än någonsin. Ändå finns känslan av att någonting är fel. En kväll möter hon en "fuling" på en fest, han är hennes gamla vän och berättar om att världen hon lever i inte är verklig. Att man manipulerat alla "snyggingar" till att bli lydiga och ytliga. Snabbt kommer alla minnen tillbaka. Minnena om vildmarksstaden Smoke, David som hon förrådde och Smokeborna och deras kamp mot den styrande manipulerande regimen. Hon minns också att det finns ett botemedel, och att hon utan det kommer vara fast i regimens klor för evigt.

Förutom en genialisk story slutar varje bok andlöst spännande. Böckernas slut är som en vägg det inte går att kika genom, vad som kommer att hända i nästa bok är omöjligt att gissa. Helt oförutsägbart. När jag började på "Ful eller snygg" hade jag dock vissa förhoppningar om vad som skulle hända. Att Tally skulle ansluta sin till Smoke borna direkt och starta en kamp mot regimen precis som i hungerspelen. Men detta är inte Hungerspelen även om de två dystopierna har en hel del likheter.
 "Ful eller snygg" är en typisk mellan bok. Hela historien blev mer komplicerad och många ställen var väldigt utdragna. Men den var inte dålig, jag är fortfarande fast i historien om Tally och facinerad över framtidssamhället Westerfeld målat upp.

Här kan ni läsa min recension av första delen i serien: Ful.

Slutet är nära!

Det är nu allt avgörs. I sista delen av Hungerspelen trilogin. Revolt.

Vad händer med Peeta som är tillfångatagen?
Vem kommer Katniss att välja mellan Gale och Peeta?
Och kommer hon att lyckas besegra president Snow och regimen?

Nu är jag framme vid detta stora ögonblick då sista delen i Hungerspelen ska recenseras. Hungerspelen är en av de böcker jag kan lägga på listan över "stora bokresor." Listan har tidigare bara innehållit ett fåtal böcker som Harry Potter, Narnia, Twilight och en del andra... När jag upptäckte den då okända boken i bokhandeln för några år sedan började min "Hungerspelen resa", jag läste den och kunde inte släppa den, inte utan att en hel del tårar föll. Sedan upptäckte jag Fatta eld på bokmässan förra året och den var en lika stor upplevelse som den förra. På bokmässan i år hittade jag Revolt, den avslutande delen men även den delen som kommer att avgöra allt. 

Katniss äventyr hade förut bara börjat, nu är det på väg att sluta. Det är alltid lika sorgligt att läsa sista kapitlet i en bra serie. Men Suzanne Collins kan hon. Hon kan göra en bok spännande från början till slut. Snålar inte på bra händelser men överdriver inte heller. Och varje kapitel slutar så att man bara vill fortsätta läsa. Sista delen var som jag skrev också den avgörande delen. Det hänger på sista delen om serien ska bli en bestående succé och lyckas som film. Men hon klarade pressen och skrev kanske det bästa möjliga avslutet som inte var ett dugg förutsägbart. Även om Hungerspelen nu är slut är det inte sista kapitlet för serien. Om några år görs den till film, då med chans att bli en av de större succéerna. Jag tror på den här boken lika mycket som jag älskar den.

Först var det Harry Potter, sedan Twilight och nu kommer Hungerspelen lika glödande som Katniss själv.

Science-fiction

Nu känns det som om skolan kommit igång på riktigt. Sommaren, den som man trodde inte hade något slut, har man lämnat bakom sig och är nu bara ett minne. I svenskan har vi börjat arbeta med Science-fiction. Nu får ni säkert upp en Star Wars liknande bild i huvudet men så är det inte alls (inte för att Star Wars är dålig, jag älskar filmerna!) utan mina klasskamrater har faktiskt lyckan att läsa Hungerspelen på svenska lektionerna. Visst låter det underbart?!

Jag själv har så klart redan läst dem och läser istället 1984 av George Orwell och har börjat på Harry Martinssons Aniara, gillar dem jätte mycket. Men jag tänkte att jag lika gärna kan samla ihop några bra ungdoms science-fiction böcker och sammanställa listan här på bloggen. För några månader skrev jag om ungdomsdystopier (försöker fortfarande beta av den listan), skillnaden är förstås inte så stor men det finns super bra science-fictionböcker som inte är dystopier och de är absolut värda att få en egen lista.

1. Darlah
Darlah skrämde skiten ur mig. Jag som annars sällan blir rädd för böcker blev riktigt skraj av Darlah. Det är inte en Science-fiction helt och hållet utan snarare en blandning mellan Science-fiction och övernaturligt. Men den är ändå värd första platsen på listan.

2. Hungerspelen.
Inget snack om saken. Behöver jag ens skriva varför den platsar på listan?

4. Genom dina ögon
Meyer förvånade mig rejält när hon från att ha skrivit om vampyrromanser plötsligt gav ut en 500 sidors krypande framtidsskildring om utomjordingar som tagit makten på jorden. Sedan visade den sig ändå vara en kärlekshistoria, om inte en udda sådan. Men som hon själv skrev, detta är en Science-fiction bok för de som inte gillar Science-fiction. Hon har gjort det förut och hon kan göra det igen!

5. Ful
Jag gissar att denna även platsar som science-fiction. Läsvärd!

6. Liftarens Guide till Galaxen.
Ännu oläst, men ligger och väntar på nattygsbordet. Har hört för mycket galet om den för att kunna hålla min nyfikna näsa borta.

Detta är vad jag kom på nu. Precis som tidigare är ni mer än välkomna att ge era egna tips om ungdoms Science-fiction :)

Äventyrs-, spök- och domedagshistoria i ett

Darlah, vilken mysko bok.
Jag kan bara säga att jag hade väntat mig något helt annat än det här.
I en lottdragning får Midori från Japan, Antonie från Frankrike och Mia från Norge åka med till månen. I 172 timmar ska de bo på månbasen Darlah 2 som NASA i hemlighet byggde under månandningarna på 70-talet. Hela världen talar om de tre ungdomarna och följer med spänning deras uppskjutning Men någon dag senare förlorar jorden kontakten med astronauterna och de får reda på att strömmen på Darlah 2 lagt av.
Men uppe på månen händer värre saker än så, det är någon där som vill dem illa, någon eller något som verkligen inte borde vara där.

Från början verkade boken vara en sorts äventyrsbok, spännande men underhållande. Sedan mot mitten blev det en riktig spökhistoria, läskig och halvt panikframkallande och mot slutet blev det en domedagshistoria som helt klart chockade mig.
Boken är också uppdelad i tre delar 1-jorden 2-himlen 3- efteråt. Jag har strukit över dem och döpt om dem till Äventyrshistorien, spökhistorien och domedagshistorien. Om det nu är tillåtet att klottra i böcker, jag brukar i alla fall göra det.
Jag har precis läst ut den så kan inte uttrycka mig riktigt än för jag är fortfarande så chockad av den utväg boken tog. Men andlöst spännande och fruktansvärt läskig är det enda jag kan komma på för stunden, och nej jag slösar inte med superlativen.

När vi ändå pratar vampyrer...

Alla vampyrböcker ser ut på otroligt olika sätt för att egentligen handla om samma sak. Själv har jag märkt att jag gillar allihopa. Den senaste vampyrboken jag spanat in är släktet av uillermo del Toro och Chuck Hogan

De har alltid funnits bland oss – vampyrerna. I hemlighet och i mörker har de väntat på att deras tid ska komma, och nu är den äntligen här. Inom en vecka kommer Manhattan att vara utplånat. Inom tre månader resten av USA. Och inom sex månader: hela världen.
En boeing 777 från Berlin har precis landat på JFK-flygplatsen i New York när allting plötsligt svartnar. Kontrolltornet tappar kontakten med piloten och ingen aktivitet märks längre inifrån planet.

En specialistgrupp tillkallas för att ta sig in i planet eftersom man fruktar att ett livsfarligt virus har spritt sig. Eph Goodweather blir förste man att kliva in genom flygplansdörren. Synen han möter chockar honom: livlösa människor ligger kringspridda över­allt. Medan kropparna börjar transporteras iväg upp­täcker man emellertid att fyra personer fortfarande lever och verkar vara nästan helt oskadda. Men inget är vad det ser ut att vara … Släktet är första delen i en trilogi om vampyrer. Berät­telsen utspelar sig i New York, där ett virus förvand­lar befolkningen till varelser som härstammar från forntiden. Berättelsen går oväntade vägar och varje bok innehåller unika och originella avslöjanden om den vampyriska rasen, vars rötter kan spåras ända tillbaka till Gamla Testamentets begynnelse.

Den påminner mig starkt om filmen I am ledgend med Will Smith, där alla människor blir muterade. Men det är precis en sådan bok jag känner för att läsa just nu. Dessutom låter det så bra, ett flygplan landar i New york och alla passagerare är döda. Hur ska man kunna låtabli...?

Kattniss är tillbaka <3

Alltså jag kan knappast tro att detta är sant!
Hur kan en bok vara så bra!? och en tvåa i en trilogi! Det är ju näst intill omöjligt att den nästan kan överträffa ettan.
Jag skakar verkligen.
Andra delen i hungerspelen, Fatta eld, tände boken på nytt, men den här gången steg lågorna högre.
Boken var oförutsägbar och nästan läskig rak igenom. Eftersom man inte visste vad som skulle hända på andra bladet var ens fruktan mot regimen och hungerspelen nästan lika stor som Kattniss, och man ville inget hellre än att krossa den med henne!

Det är ingen idé att jag skriver lite om handlingen för er, ni som inte har läst ettan vill jag verkligen inte förstöra för och ni som ska ge er på bok två, Hugg in bara!!
Hungerspelen har bytt nivå till en av mina favoritserier och tanken på att trean (sista delen) inte kommer än på ett tag gör mig vansinnig.

Jag kan nästan inte förklara det med ord, bara att det sista jag väntade mig var att boken skulle vara såhär bra.
Jag hopas att ni inte tvekar på boken längre, det var sjukt länge sedan jag läste en bok med den här spänningsgraden, och jag lovar att ni kommer tänka detsamma.