När det normala blir fult

Tally lever i ett framtidssamhälle där varje sextonåring opereras från ful till snygg. För Tally betyder operationen allt, hennes bästa vän Peris har redan gjort den och lever numera i snyggingarnas stad där det festas dygnet runt. Tally är kvar i fulingarnas by och känner sig ensam fram tills den dagen hon träffar Shay. Shay gillar att göra fulingtrick och att åka svävbräda precis som Tally. Men Shays vill mer än så, hon vill rymma. Kvällen innan de ska opereras berättar Shay om en hemlig stad ute i vildmarken, Smoke, dit alla som inte vill göra operationen rymmer. Shay vill att Tally ska följa med. Men vad vill Tally?

Jag har aldrig tyckt att det här omslaget varit mycket att hurra för, jag haft svårt för omslagen på alla Scott Westerfelds böcker (kolla parasit till exempel). Men handlingen har alltid låtit så intressant: när alla opereras blir det normala fult. Ja, här bör man verkligen strunta i omslaget för boken är super bra. Det är en spännande, pulsfylld historia och frustrerande nog är den väldigt oförutsägbar, det går verkligen inte att gissa sig till vad som kommer att hända.


Om man gillar Hungerspelen måste man definitivt läsa Ful. Medan jag läste kunde jag i vissa stunder tycka att Ful var bättre. Förutom att det är en extremt bra historia är den väldigt smart. Jag tyckte det blev väldigt spännande när jag förstod att operationerna bara är ett medel för att göra befolkningen mer lätthanterlig. Nu ska jag inte avslöja för mycket, och jag ska inte skriva ner mina långa analyser här för jag gissar att ni inte orkar läsa, men efter den här boken kan man börja fundera en hel del, på allt från skönhetsoperationer till kontrollsamhället. Jag ska så fort som möjligt läsa de två andra delarna i serien, är fruktansvärt nyfiken på om jag kommer gilla dem bättre än hungerspelen.

Fortsättning följer...