Igelkottens elegans

Boken handlar om portvakten Renée Michel som arbetar i en överklassfastighet i Paris. Människorna i huset ser henne som en typisk portvakt som ska vattna blommorna, ta hand om gäster och se till att allt är rent och snyggt. Hon ska även vara obildad, spendera en stor del av sitt liv framför tv:n, ha en tjock katt och inte ha läst en enda bok. Renée är mycket noggrann med att hela tiden försöka visa upp den bilden av sig själv, men i sin ensamhet är hon motsatsen ; en otroligt intellektuell kvinna som älskar konst, litteratur och filosofi. I fastigheten bor även tolvåriga Paloma som i motsats till sin familj är väldigt smart och intresserad av litteratur. Deras vägar korsas först en dag då filmskaparen Kakuro Ozu flyttar in i fastigheten och lyckas föra dem alla samman.

Det var länge sedan jag läste en bok som verkligen fick mig att se fram emot lässtunderna och hade de där riktigt levande karaktärerna. Det känns som jag har mött personerna i boken och verkligen känner dem. Mycket beror det nog på berättarstilen - både Paloma och Renée berättar dagboksliknande om sina iakttagelser och liv. Boken är rolig, men samtidigt sorglig, filosofisk, men blir aldrig för invecklad, mångsidig, men aldrig för tråkig eller långsam. Den är helt enkelt riktigt riktigt bra!