Det är jag som är Caroline

Har ni någon gång bråkat med era föräldrar och blivit så arga att ni bara velat dra hemifrån? Det har inte jag, men i Det är jag som är Caroline fick jag i alla fall läsa om det. För Caroline är en tjej som faktiskt drar hemifrån på riktigt. Efter att ha bråkat med sin mamma får hon nog och drar, hon bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet och börja jobba.

Under Carolines resa mot självständighet möter hon massa olika människor, vissa schystare än andra. Det var främst dialogerna mellan alla karaktärer jag gillade så mycket, det var rappt, smart och fick mig att vilja bläddra vidare. Caroline är en snygg, kaxig och smart person, massa girl-power att njuta av! Ett tag kunde hon kännas lite för overklig och hela berättelsen orealistisk. Men i slutet börjar verkligheten hinna ikapp Caroline och trots humorn och allt som händer finns det hela tiden ett allvar i bakgrunden. Boken överraskade mig totalt och visade sig vara så mycket bättre än jag kunnat tro.