Den bästa bok David Levithan skrivit!

Det är säkert över ett år sedan jag upplevde denna typ av läsning och bok. Känslan av att absolut inte kunna sluta läsa, känslan av att man är så inne i boken att man hela tiden längtar tillbaka till den så fort man gör något annat, känslan av att alla borde läsa den, känslan av att man läser något helt fantastiskt som snart kommer ta slut. Dessa känslor och många många fler flyger runt i huvudet när jag läser David Levithans nya ungdomsroman jag, En. Efter första sidan är jag fast och boken släpper mig inte ur sitt grepp förrän sista raden är läst och boken i hopslagen.

En är ingen vanlig tonåring i USA - En har aldrig haft föräldrar, vänner, ett hem, ett sovrum, ett vardagsliv eller ett liv utanför skolan, i alla fall inget som varat mer än under en dag. Varje dag vaknar En upp i en ny kropp, till ett nytt liv på en ny plats. Under de 16 år En har levt har En vant sig vid sitt öde och försökt göra det bästa av varje dag. Det vill säga försöka klura ut hur kroppen En befinner sig i skulle levt dagen. Det är först när En hamnar i Justins kropp och möter hans flickvän Rihannon som allt förändras. Plötsligt känns ödet inte rättvist, En vill kunna stanna kvar i samma kropp för alltid, ha samma vänner och samma liv. En vill kunna träffa Rihannon varje dag.

Det finns bara ett ord för idén att bygga upp en berättelse på det här sättet, genialisk! Det är berättat med ett språk som flyter snabbt och enkelt men med en otrolig kvalité. I varje kapitel får man möta nya karaktärer eftersom En befinner sig i en ny kropp varje dag. Alla dessa möten med karaktärer är så intressant och man förstår hur många människor det verkligen finns som lever sina vardagsliv på olika sätt. Berättelsen känns helt ny, som om den bryter ny mark. Man möts av tankar man aldrig tidigare tänkt och man ser på sitt eget liv på ett nytt sätt. Det är fantastisk bok som jag ber er att låna, köpa, ladda ner, ja vad som helst bara ni läser den.