tisdag 8 september 2009

Sprickor och honungslim


En så otroligt bra bok som jag bara inte kunde släppa. Doften av honungslim var verkligen nära..
Tyvärr tycker jag titeln inte passar med boken, även om den är ganska fin så fick den mig inte att kasta mig över den direkt. Originaltiteln är ju The year gypsies came vilket egentligen passar boken mer. Men sprickor och honungslim gör verkligen boken mer magisk. Boken fick mig på något sätt att bli lycklig, samtidigt som den var sorglig i slutet så vilar en fridsam stämning hela boken igenom, som fasad framför alla hemligheter och det fruktansvärda slutet.
Det är sextiotal i Johannesburg, Sydafrika I ett stort hus med stor mark runt omkring bor Emily Iris med familj. Tolvåriga Emilys familj är nära att falla i bitar, stämningen mellan hennes mamma och pappa blir allt mer spänd för varje dag. Som tur är så har hon sin vän, deras grindman Buza som berättar sagor och om Afrikas historia på kvällarna. Men när familjens sammanhållning står på sin yttersta lina bjuder Emilys far in en Zigenarfamilj att slå ner sin husvagn på deras tomt.
Zigenarfamiljen består av Jock, Peg och sönerna Otis och Streak. Varje dag får nu deras familj en anledning till att låtsas vara perfekt och lycklig. Emily blir snart nära vän med Streak. Men snart upptäcker hon att hennes familj inte är den enda som låtsas.
Snart händer det som absolut inte får hända och hela Emilys värld faller samman.
Mitt betyg på boken skulle bli en välförtjänad 4 av 5.

3 kommentarer:

  1. Sprickor och honungslim är en jättebra bok!

    SvaraRadera
  2. Ja, jag håller med. Den var så vackert skriven!

    SvaraRadera
  3. Herregud vad jag älskar den boken!
    Den har en hedersplats i min bokhylla. Helt underbart bra. Starkt och gripande.
    Slutet är ju något utav det bästa tycker dock jag. När jag läste brevet Buza skrivit till Emily i slutet började jag STÖRTGRÅTA.
    Det blir en liten lycklig knorr på slutet sm jag älskar< 3 /Nelly

    SvaraRadera