Silver linings playbook

Under sportlovet hade jag äntligen tid att gå på bio och en av de filmerna jag såg var Du gör mig galen. Tyvärr är det en otroligt missvisande titel som lätt associeras med en B-produktion från Hollywood. På engelska heter den istället Silver linings playbook, en titel som överensstämmer mer med filmens innehåll. Det är den bästa film jag sett på bio i år, och då tävlar den faktiskt mot Searching for Sugarman (som i och för sig också är helt otrolig). Jennifer Lawrence tog för ett par veckor sedan emot Oscars-priset som bästa kvinnliga huvudroll på grund av sin medverkan i filmen, och sedan dess har den hyllats på många ställen.

Filmen handlar om Pat Peoples som just blivit utsläppt från den psykiatriska anstalten efter att ha misshandlat sin ex-frus älskare. Han får nu bo hemma hos sina föräldrar och samtidigt som han har problem med att hantera sina föräldrar har han extremt svårt att inse att ex-frun inte är intresserad av att återförenas med Pat. I detta kaos möter han då Tiffany (spelad av Jennifer Lawrence) som bär på precis lika stora problem. En otroligt annorlunda och intressant relation inleds.

Min första tanke var att filmen skulle vara väldigt ångestladdad. Den handlar om två psykiskt sjuka människor vars liv korsas mitt i ett kaos utan dess like. Men tvärtom är det humoristiskt i nästan varenda scen, humorn är svart och annorlunda. De flesta karaktärerna är trasiga och galna, deras fantastiska skådespel gör att alla förtjänar en egen hyllning. Till min glädje har jag nu också insett att filmen faktiskt bygger på boken med samma titel som den engelska, skriven av Matthew Quick. Jag hoppas innerligt att boken nu lever upp till filmen!