Böcker att växa upp med

Troligtvis har ni alla någon bok som betytt mycket för er när ni var barn. En bok som ni kunde läsa hur många gånger som helst, i massor av år. En bok som ni kunde känna igen er i och drömma er bort till. En bok som aldrig blev tråkig och uttjatad och som ni alltid nämnde när någon frågade om favoritboken.

För mig var den här boken Julia, skriven av Helena Dahlbäck. Mitt exemplar var en samling av de fyra böckerna om Julia och jag läste den första gången när jag var 6 år. Eller, mamma och pappa läste den för mig. Den innehöll allt det en bra bok skulle innehålla för mig då. Julia berättade om skolan, sina vänner, sina intressen och sin kärlek. Och allting var så verkligt, smart och ofta också väldigt roligt. Jag läste boken igen så fort jag lärt mig läsa själv, och sedan läste jag den igen och igen och igen. För varje gång jag läste boken förstod jag mer, hittade nya detaljer och kunde identifiera mig mer och mer med Julia. I de fyra delarna blir hon äldre och varje gång jag läste boken kände jag igen mig mer i en ny del. Jag kommer nog aldrig glömma den här boken, den fanns liksom med under en så lång tid när jag var barn. Trots det vill jag inte läsa den igen nu när jag är äldre, för om jag läser den nu kommer kanske alla minnen av den och alla händelser i den ha förändrats. Jag kanske kommer att se på allt med helt nya ögon och inte alls gilla den lika mycket. Och det vill jag ju inte, den ska vara som den alltid har varit.

Nu är det er tur att berätta!Vilken bok har ni vuxit upp med?