Taylor, berättelsens jag, blev som elvaåring lämnad på seven-eleven av sin mamma. Efter det blir hon hittad av en ung kvinna, Hanna, som tar henne till en internatskola på Jellicoe road. Ungdomarna på skolan har sedan urminnes tider haft ett krig mellan dem, byborna och militärskolan Cadets som är där några veckor om året. När Cadets kommer dit den här gången visar det sig att deras nya ledare är samma kille som Taylor försökte rymma med tre år tidigare. De måste nu mötas som fiender då Taylor är den nya ledaren för sin skola. Under samma tid försvinner Hanna. Det enda spår hon lämnat efter sig är manuset hon skrivit på i åratal, vars historia kommer förändra Taylors liv för alltid.
Jellicoe Road är en av de bästa böcker jag läst. Visst trodde jag att den skulle vara bra, men så här bra? Never. I början var det förvirrande, det var mycket namn och man förstod först senare att den kursiva texten var utdrag ur Hannas bok. Men när jag väl kom in i den var det omöjligt att sluta.
Själva berättelsen är både vacker och sorglig. Med två historier från två olika tider som vävs in i varandra. Allt det mystiska och hemligheterna om Taylors förflutna tillsammans med det levande språket gör historien nästan magisk. Samtidigt innehåller den en kärlekshistoria, finare än de flesta kärleksböcker jag läst. Jag älskar allt helt enkelt.
Jellicoe Road finns fortfarande inte översatt, men med tanke på den uppmärksamhet den fått borde det inte dröja länge innan något förlag nappar, om de inte redan gjort det.
Åh, känner mig sjukt utanför som läst den här men inte älskar den :o
SvaraRaderaHade aldrig hört talas om den här innan, men nu bara måste jag läsa den! :D
SvaraRaderaIntressant. Jag är nog kanske den enda (?) som inte är totalt överbegeistrad och jättekär i "Jellicoe Road". Inte i personerna (vissa kände jag verkligen bara förakt för!), inte i kärlekshistorien, inte i vad jag tyckte vad ett lite hafsigt slut. Visst, boken är okej - jag har läst MYCKET värre! - språket är bra och i vissa ögonblick glänste det till. Men jag också läst så mycket bättre böcker när det gäller alla aspekter av historien, så mer än godkänt får inte "Jellicoe Road" av mig. Men jag är glad för dig att du hade en sådan jätteupplevelse, litterära sådana växer ju inte på träd ju! Jag är lite avundsjuk också faktiskt. Fortsätt tipsa! Man kan ju aldrig få för många boktips och vem vet, någon av dem kan ju vara min "Jellicoe"...
SvaraRaderatycker att ni gör ett utmärkt jobb! har fått så många tips härifrån, kan inte ens besktiva hur tacksam jag är!
SvaraRaderaBorde läsa den här boken, har hört massa superbra recensioner om den!(: Förresten såg jag att du hade ett litet citat på baksidan av boken Fifteen Love av Peter Barlach:D
SvaraRaderaIbland blir man nästan rädd för att läsa en bok som är så älskad. Men "Jellicoe Road" gjorde inte mig besviken.
SvaraRadera