Ännu en fin bok av Michelle Magorian

Tolvåriga Rusty blev evakuerad till USA tillsammans med andra brittiska barn under andra världskriget När hon fem år senare återvänder till England har mycket förändras. Rusty är inte längre den femåriga tysta flickan, utan en livlig pratsam tjej i färgglada amerikanska kläder med en tydlig amerikansk accent. Hennes mamma känner inte längre sin dotter och Rusty känner inte längre sin mamma som också förändrats. Hennes pappa som återvänt från kriget är en sträng typ och Rusty skickas bort på internatskola. På skolan retar flickorna henne för hennes amerikanska accent, färgglada kläder, slang ord och att hon ligger efter i studierna. Rusty som vantrivs i England och längtar hem till sin amerikanska familj blir allt mer rebellsik och börjar göra upp hemliga planer för hur hon skall ta sig hem igen.

Michelle Magorians böcker brukar alltid vara underbara, jag älskar hennes En liten kärlekssång och Godnatt mister Tom (läs dem!) Hemlängtan är också en typisk Magorian bok. Jag fastnade för huvudpersonen Rusty och stod hela tiden på hennes sida. Men det gjorde nästan att jag blev arg på alla runt omkring, knäppa farmodern och pappan, de elaka tjejerna på skolan och skolans konstiga regler. Det var så synd om Rusty som egentligen inte gjorde något fel. Jag tycker om hur författaren skildrade de stora skillnaderna mellan USA och England, alla missförstånden som uppstod och hur Rusty verkligen förändrades. Hemlängtan är ännu en fin bok av Michelle Magorian. Den kanske inte hamnar allra högst upp på listan, men nästan.