Mara kan verkligen inte förstå hur hennes föräldrar kunde adoptera ett barn och sedan skiljas direkt efteråt. Hon har inte pratat med sin pappa på flera år, som numera bor i Australien med sin nya fru och barn. När hennes mamma anmäler henne till ett skrivarläger blir hon minst lika sur på sin mamma och är säker på att hon bara vill bli av med henne. Sur och med flyktplaner i bagaget åker Maja med en grupp ungdomar för en skrivarvecka vid havet. Men hon var inte beredd på att träffa en viss person på kursen. En person som fångar hennes hjärta vid första ögonkastet - Simon.
Även om jag inte gillade det förra jag läste av Cannie Möller tycker jag väldigt mycket om henne som författare. Man avslutar aldrig en bok av henne utan en viss känsla i maggropen brukade jag tycka. Lite annorlunda är det med M som i Mara. Det är en väldigt fin bok om första kärleken och jag jag gillade att se hur Mara utvecklades som person under berättelsen.Cannie Möllers böcker brukar alltid handla om allvarliga saker. M som i Mara sticker ut från hennes andra, jag gillar det, tro inget annat. Det kan vara skönt att slippa det jobbiga och jag tycker att Maras personlighet verkligen strålar igenom sidorna. Ibland kan jag tycka att författare behöver förändra sig efter att ha skrivit sisådär tjugo böcker som Cannie säkerligen har gjort. Det finns däremot vissa magiska inslag jag är lite tveksam över. En groda och en gumma i en grop som ger Mara magiska krafter och råd. Det var roligt till en början, men tillslut kändes det nästan lite fånigt.
Men i sin helhet är M som i Mara en underbar bok om första kärleken, att hitta sig själv och ... Äh! Den är bra, jag lovar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar