I söndags hamnade jag och en kompis framför filmen Finding Neverland med två stora koppar te. Det var helt klart rätt film att se på i den stora snöyran.
Författaren J.M Barries (Johnny Depp) pjäs blev så trist att besökarna somnade, efter hans misslyckande sätter han sig i parken för att få inspiration till en ny. I parken träffar han änkan Sylvia Davies (Kate Winslet) och hennes fyra pojkar som han börjar underhålla med berättelser. Han börjar allt mer umgås med familjen Davies, de leker lekar och han ger Sylvia en hjälpande hand som själv måste ta hand om de fyra livfulla pojkarna. Under hans tid men familjen börjar en ny historia ta form i hans huvud. En pirat med en krok till hand, barn som flyger, älvor, landet ingenstans har fötts. Den fjärde pojken Peter, tog sin fars död hårdast och det är han som ger Mr Barrie den slutliga idén till huvudpersonen Peter Pan.
Vad jag riktigt älskade med filmen var Barries otroliga fantasi. Han hade verkligen fantasi som ett barn och man blev riktigt avundsjuk. Sedans så betedde han sig inte särskilt vuxet, han lekte hellre med barnen än umgicks med sin fru. Men när Sylvia blir sjuk tvingas han ändå återvända till verkligheten, delvis i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar