Inte på riktigt inte på låtsas

Minns ni Johanna i boken Jag finns? Nu har författaren Maja-Maria Henriksson skrivit en fristående fortsättning. I Inte på riktigt inte på låtsas, som den heter, är Johanna snart 17 år. Vedin och allt som hände i skolan ligger bakom henne. Men hennes mamma har träffat en ny man som hatar Johanna över allt annat. Snart är inte ens hennes hem en trygg punkt längre. Istället klamrar sig Johanna fast vid Jens. Jens som inte liknar alla andra, som är fri. Men Jens har en annan mörkare sida som Johanna vägrar att se.

Vad kan Johanna råka ut för som är värre än det som redan hänt? Det undrade jag när jag fick höra talas om fortsättningen. Det är inget happy ever after vi får se i Inte på riktigt inte på låtsas. Johannas kamp fortsätter. Det blir nästan värre med föräldrar som inte bryr sig, destruktiv pojkvänn, och omvärlden som inte ser. Johanna själv är för trasig för att i huvud taget vilja ta emot den hjälp som erbjuds. Det låter kanske bara hemskt hemskt hemskt och det är det också. Men språket är vackert och målande och gör berättelsen så mycket mer personlig. Därför kan jag inte heller kalla denna boken överdriven, bara plågsamt verklig.