Oppositionspartiet

Oppositionspartiet är en spännande läsupplevelse du inte får missa. Den har kanske inte förändrat mitt språkbruk, men den har gett mig en stor dos av 60-tal, potatisbakelser, fnitter och livsreflektioner. Lika mycket underhållning som avkoppling. 

Oppositionspartiet kom ut första gången 1967. Den handlar om Saga som alltid haft lätt för sig när det gäller skolan, utan större ansträngningar lyckas hon få stora A i de flesta ämnen. Men rollen som den duktiga begåvade flickan är ingen hon vill behålla. Hon och hennes vänner blir tillsammans Oppositionspartiet, den lilla grupp av gymnasietjejer som gör allt för att inte bli en del av den Gå Massan.

En gammal lärare brukade skrämma upp min klass med historier om det fruktansvärda muntliga studentförhöret de hade på hennes tid. Hon fick det att låta som om skolan var ett fängelse och "muntan" en domstol. Visst känns skolan väldigt sträng i Gun-Britt Sundströms Oppositionspartiet, Saga var t ex nära på att få sänkt ordningsbetyg bara för att hon såg uttråkad ut. Men det förvånar mig samtidigt att tjejerna i Oppositionsparitet kan bete sig som de gör, framförallt mot deras lärare.
 Trots att jag är född nästan 30 år efter att boken skrevs kan jag känna igen mig i mycket. Att vara en del i ett tjejgäng med alla dess interna skämt och knasiga idéer läser jag med ett leende på läpparna. Även om mycket har förändrats sedan 60-talet kan jag efter att ha läst Oppositionspartiet säga att allt ändå känns sig ganska likt.

Nu kanske jag ska våga mig på att läsa Gun-Britt Sundströms Maken?