Jag kräver något mer, Bredow

Alvarligt talat så är jag riktigt trött på Bredow.

Nu har jag läst nästan alla hennes tonårsböcker och det är knappt någon skillnad på dom.

Det är som om hon funderar på hur många sätt man kan vara kär.

hm... Jo får se nu. Man kan ju vara kär i sin kompis big love (hur kär får man bli) Man kan vara kär i sin egen brorsa.. (Syskonkärlek) .. och ... jo! och i sin lärare!! (Räcker det om jag älskar dig) och man kan vara kär i sin låtsasbrorsa (Expert på att rodna) och i sin vuxne grisbonde till granne (Knappt lovlig) och Jo! man kan ju vara kär i sin kompis farsa också!!! (som om ingenting).

Det börjar bli tjatigt det här. De enda böckerna som stuckit ut något är som jag vill vara och kanske hur kär får man bli.

Men för att jag ska börja gilla Katarina von Bredow igen krävs det ett antal böcker som är fullt olika de andra.

Annars tar jag för givet att Fru Bredow helt enkelt har dålig fantasi.

I går natt läste jag ut som om ingenting. Och gud ! vad trött jag var på tjatet om Elins längtan till sin Paul.

Att hon hette Elin irriterade mig måste jag erkänna. Men i hela boken gick hon omkring och deppade för att hennes hjärta var krossat i tusen bitar...

Som jag sa, jag är trött Bredow och nästa gång kräver jag något lite mer ...